ETT LÖNSAMT SIDOSPÅR

Dödgrävaren strök svetten ur pannan och blickade ut över Slow River. Han hade många gravar att gräva innan dagen var slut. Runt omkring i staden singlade rester av uppbrända sedlar och Doc smög försiktigt ner skylten märkt ”bank”. Ett visst lugn rådde åter i Slow River. Åtminstone tillfälligt. Men det skulle inte dröja länge förrän de där rallarna var tillbaks med James O’Neill i spetsen. Arbetet som de utfört åt Gordon Shunter var färdigt. Det fanns nu ett litet stickspår borta vid den gamla stationen. Men Gordon, som var den som skulle betala rallarna för deras arbete var död och döda var även Devil’s sisters, gänget som fick reda på Gordons planer och som tog hans plats som tågrånare. Det hela hade dock inte gått enligt planen eftersom någon hade telegraferat militären och varnat om det stundande tågrånet. Detta hade lett till att leveransen varit bevakad av tiotalet tungt beväpnade vakter. Med hjärtat i halsgropen hade Devil’s sisters lyckats fly tillbaka mot Slow River bara för att mötas av ännu en skur av bly när resten av Slow Rivers banditer hunnit samla ihop sig mot dem och Devil’s Sisters blev nedskjutna strax utanför byn. Så nu var de döda allihop och dödgrävaren räknade kistorna som stod staplade på hög ännu en gång medan solen sakta började gå ner över trädtopparna.

Redan morgonen efter dök rallarna upp och avbröt det tillfälliga lugnet. Utan att ha fått betalt för sitt arbete var det irriterade och lättretliga. Nästan omedelbart började de med att supa, slåss och ställa till med allmän oreda. Men James O’Neill, rallarnas ledare hade större planer. Sena nätter satt han uppe i oljelampans sken och dagtid gick telegraf-linjerna varma av hans meddelanden. Till slut fick han så det telegram han hoppats på. Nu var det han som hade en plan. Då behövdes det bara några som kunde genomföra den. Några med vapen…

Men det var inte bara James som hade en plan. Ryktet om Gordon Shunters öde hade nått en bra bit utanför Slow River och det talades om nya vapenleveranser som skulle passera den gamla stationen utanför Slow River och dess alldeles nyligen färdigbyggda stickspår. Andra pratade om vagnar fulla med whiskey. Det var dessa rykten som fått en våg av lycksökare att söka sig till Slow River. För med Gordon och systrarna ur världen var det ju fritt fram för vem som helst att börja växla om tåg. Men även mer laglydiga lycksökare hade synts till i Slow River. Till exempel hade ett större skogsbolag skickat ut grupper av jägmästare som letade efter lämpliga platser för att avverka skog som behövdes för att bygga järnvägs-slipers och ett par av dessa hade nu nått till skogarna runt Slow River. Och som alltid var det gott om genomresande i Slow River som prövade lyckan vid pokerborden. 

Det ryktades även att County-sheriffen fått upp ögonen för alla våldsbrott som begåtts i Slow River och det talades om att han planerade att skicka några av sina män för att rensa upp bland stadens laglösa. Kanske hade han redan spanare på plats? Och var indianerna tillbaka i området? Det rapporteras om får och annan boskap som blivit skjutna med indianpilar och redan hade flera familjer skrämts till att sälja sina gårdar och lämna området! Var inte indianerna borta sedan länge?

Lugnet i Slow River verkade i alla fall vara över för denna gången och kanske skulle det snart bli mer jobb för dödgrävaren. Om inte annat så var risken stor att någon snart tröttnade på rallarnas skrålande.